Jod

Vad är jod?

• Varför ska man äta jod?

  För att bibehålla normal ämnesomsättning, nervfunktion, kognitiv förmåga och produktion av sköldkörtelhormoner behöver vi jod. Jodtillskott finns i olika former som i droppar, tabletter eller kapslar, och finns även i vissa berikade livsmedel som salt.
  
  Men vad är jod egentligen och vad är det bra för? Hur vet du om du har brist på jod? Och hur mycket jod behöver du få i dig per dag?  
  
  Nedan har vi samlat information och olika frågor om jod, så fortsätt läsa vidare.

• Var i kroppen finns det jod?

  Jod förekommer i flera av kroppens körtlar så som salivkörtlar och mjölkkörtlar. Äggstockar, brässen (en körtel högt upp i bröstkorgen), prostatan och binjurar är andra organ som samlar jod. Det återfinns även i vårt centrala nervsystem, ögon, hud, leder, kärl och ben. 75% av kroppens totala mängd jod (upp till 50 mg), finns i sköldkörteln och resterande mängd finns i muskler, hud, körtlar och skelett. En liten mängd finns i alla celler.

• Jod och sköldkörteln

  Jod används av sköldkörteln för att skapa hormonerna T4 och T3,  vilka styr vår metabolism, tillväxt och utveckling. T4 heter tyroxin (jod omvandlar aminosyran tyrosin till tyroxin). T3 heter trijodtyronin och är en aktiv form. Koncentrationen i sköldkörteln är 1000 ggr högre än i musklerna.  Allt blod i kroppen passerar genom sköldkörteln var 17:e minut. Cellerna i sköldkörteln innehåller mycket jod och för varje gång blodet passerar genom sköldkörteln försvagas bakterier och mikrober som kommit in i blodet genom sår, slemhinnorna i näsan och munnen eller genom tarmen. Tillsammans med det övriga immunsystemet kan sköldkörteln hantera inkräktande bakterier.  

• Jodbrist och möjliga symptom

  Brist på jod kan leda till förstorad sköldkörtel, även kallad struma. Det yttrar sig som en utbuktning i nedre delen av halsen, vilket beror på att sköldkörteln inte kan producera tillräckligt av hormonet tyroxin och kompenserar bristen genom att växa. WHO (Världshälsoorganisationen) säger att jodbrist är den enskilt största orsaken till fördröjning av mental utveckling. De nämner även att 1,5 miljarder människor lever i jodfattiga områden vilket har lett till att 72% av världens befolkning har jodbristrelaterade störningar. (1)
  
  

  Trötthet, håravfall, sköra naglar, minnesproblem, PMS-besvär, förstoppning och viktökning kan också vara tecken på jodbrist. På grund av att förbränningen/ämnesomsättningen går ner vid jodbrist kan också frusenhet och kalla händer och fötter vara ett tecken. Dessa tecken är dock lätta att förväxla med andra ohälsotillstånd och näringsbrister.

• Vilken mat innehåller jod?

  Så varifrån får man jod? Havet är den största källan till jod. Detta gör att jod förekommer naturligt i hummer, fisk, torsk och kolja i synnerhet. Det finns även i musslor och framför allt i havsalger med varierande mängd, beroende på vilken alg. Kelp innehåller mycket höga halter jod. Studier har visat att kelp absorberar ökade mängder jod när den utsätts för stress. Även blågröna alger absorberar mer jod som en antioxidant vid stress.

  Dock innehåller havssalt inte så mycket jod, ca 0,3 mg/g. Idag förekommer det många olika sorter salter i butikerna såsom flingsalt, örtsalt, havssalt och himalayasalt, men inte alla berikas med jod. Som kosttillskott förekommer det ofta som algpreparat med en standardiserad mängd jod.

• Hur mycket jod finns i olika livsmedel?

  Då jod även förekommer i berggrunden såväl som i det övre jordskiktet uppkommer brist där inlandsisen skalat bort det övre lagret och tryckt ner berggrunden. Skandinavisk jordmån har därför låg halt av jod såväl som selen.
  
  

  Mikrogram / 100 g	Livsmedel
  5 000,0	Joderat salt
  700,0	Hummer rå
  448,6	Kolja kokt
  270,9	Torsk kokt
  180,0	Blåmusslor kokta
  140,0	Löjrom saltad
  120,0	Äggula ekologisk
  108,4	Makrill kokt

• Hur mycket jod behöver vi få i oss per dag?

  Livsmedelsverkets rekommenderade intag per dag (2) skiljer sig mellan olika åldersgrupper, se tabellen nedan.
  
  

  Kön/Grupp/Ålder	Rekommenderat intag
  Spädbarn 6–11 månader	50 mikrogram
  Barn 12–23 månader	70 mikrogram
  Barn 2–5 år	90 mikrogram
  Barn 6–9 år	120 mikrogram
  Vuxna och barn över 10 år	150 mikrogram
  Gravida	175 mikrogram
  Ammande	200 mikrogram

• Godkända hälsopåståenden om jod 

  Jod bidrar till normalt energigivande metabolism
  Jod bidrar till normal funktion hos nervsystemet
  Jod bidrar till normal kognitiv funktion
  Jod bidrar till bibehållandet av normal hud
  Jod bidrar till normal produktion av sköldkörtelhormoner och normal sköldkörtelfunktion
  Jod bidrar till normal tillväxt hos barn