Vagusnerven och nervsystemet – grunden för hållbar hälsa

Många upplever en vilja att börja om, skapa nya rutiner och ta bättre hand om sig. Samtidigt har kroppen sitt eget tempo. Vårt nervsystem är nämligen byggt för rytm och återhämtning – inte för snabba omstarter. Därför kan en mjukare ansats ofta vara precis det kroppen behöver¹.

Under de senaste åren har vagusnerven fått allt mer uppmärksamhet inom både forskning och hälsa. Den beskrivs ofta som kroppens lugna dirigent – en del av nervsystemet som hjälper oss att varva ner, bearbeta intryck och återhämta oss när tempot varit högt².

Vagusnerven är en av kroppens största nerver och löper från hjärnan ner genom halsen, bröstkorgen och buken. På vägen passerar den organ som hjärta, lungor, mage och tarmar, vilket gör att nervsystemet spelar en central roll i samspelet mellan hur vi mår mentalt och hur kroppen fungerar fysiskt³.

Som en del av det parasympatiska nervsystemet ansvarar vagusnerven för vila, matsmältning och återhämtning – och fungerar som motpol till kroppens stressystem⁴. När vagusnerven får utrymme kan pulsen sjunka, andningen bli lugnare och kroppen släppa beredskap. Många upplever då bättre sömn, lugnare mage och en större känsla av inre balans⁵.

Vagusnerven påverkas inte av kontroll eller prestation – utan av enkla, återkommande signaler². Små justeringar i vardagen kan därför göra stor skillnad:

Långsam, djup andning

Särskilt med längre utandning än inandning – något som signalerar lugn till nervsystemet och hjälper kroppen att gå ner i varv⁸.

Dagsljus och rörelse

Kort utevistelse i dagsljus, när det är möjligt, kan bidra till att reglera dygnsrytm och mental vakenhet⁹.

Förutsägbara rutiner

När vardagen känns mindre kaotisk minskar belastningen på nervsystemet och kroppen får lättare att återhämta sig¹⁰.

Kvällsrutiner

Ett tydligt avslut på dagen hjälper kroppen att skifta från aktivitet till vila och stödjer återhämtning¹¹.

Ett hälsosammare liv byggs sällan genom att göra allt rätt från start. Det byggs genom att skapa en vardag som kroppen känner sig trygg i⁴.

När nervsystemet får lugnare förutsättningar blir det också lättare att:

• sova bättre

• fatta genomtänkta beslut

• skapa rutiner som faktiskt håller¹²

Det är därför vi alltid pratar om hälsa som något långsiktigt – inte som snabba lösningar.

För vissa blir enkla kosttillskott en del av kvällens nedvarvning. Ett sätt att sakta växla ner och markera övergången från dagens tempo till vila och återhämtning.

• GABA & L-teanin används ofta i perioder av mental stress¹³ ¹⁴.

• Magnesiumglycinat är uppskattat för sin skonsamma och lugnande karaktär¹⁵ ¹⁶, då magnesium bidrar till nervsystemets normala funktion.

• Super Mag pulver blandas i varmt vatten och passar när du vill skapa ett tydligt kvällsavslut¹⁷.

Se produkterna som ett komplement i vardagen – inte som ersättning för vila, rutiner och återhämtning.

Referenser

1. McEwen, B.S. (2007). Physiology and neurobiology of stress and adaptation. Physiological Reviews, 87(3), 873–904.

2. Breit, S., Kupferberg, A., Rogler, G. & Hasler, G. (2018). Vagus nerve as modulator of the brain–gut axis in psychiatric and inflammatory disorders. Frontiers in Psychiatry, 9, 44.

3. Bonaz, B., Bazin, T. & Pellissier, S. (2018). The vagus nerve at the interface of the microbiota–gut–brain axis. Frontiers in Neuroscience, 12, 49.

4. Porges, S.W. (2011). The Polyvagal Theory. New York: W.W. Norton & Company.

5. Thayer, J.F. & Lane, R.D. (2009). Claude Bernard and the heart–brain connection. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 33(2), 81–88.

6. Sapolsky, R.M. (2004). Why Zebras Don’t Get Ulcers. New York: Holt Paperbacks.

7. Schmacker, C. et al. (2020). Stress, allostatic load and health. Psychoneuroendocrinology, 121, 104848.

8. Lehrer, P. & Gevirtz, R. (2014). Heart rate variability biofeedback. Applied Psychophysiology and Biofeedback, 39(2), 109–129.

9. Cajochen, C. et al. (2005). Role of light in the regulation of circadian rhythms. Journal of Biological Rhythms, 20(4), 314–327.

10. Shields, G.S., Sazma, M.A. & Yonelinas, A.P. (2016). The effects of acute stress on cognition. Psychonomic Bulletin & Review, 23, 1–18.

11. Irish, L.A. et al. (2015). The role of sleep hygiene in promoting public health. Sleep Medicine Reviews, 22, 23–36.

12. Diamond, A. (2013). Executive functions. Annual Review of Psychology, 64, 135–168.

13. EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies (NDA) (2011). Scientific Opinion on the substantiation of health claims related to L-theanine and cognitive function, stress and sleep. EFSA Journal, 9(6), 2238.

14. Yoto, A., Motoki, M., Murao, S. & Yokogoshi, H. (2012). Effects of L-theanine on stress-related symptoms and cognitive functions in healthy adults. Biological Psychology, 89(2), 316–323.

15. EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies (NDA) (2009). Scientific Opinion on the substantiation of health claims related to magnesium and normal functioning of the nervous system. EFSA Journal, 7(9), 1216.

16. Walker, A.F., De Souza, M.C., Vickers, M.F., Abeyasekera, S., Collins, M.L. & Trinca, L.A. (2003). Magnesium supplementation and subjective anxiety and stress – a systematic review. Magnesium Research, 16(3), 183–190.

17. EFSA Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies (NDA) (2010). Scientific Opinion on the substantiation of health claims related to magnesium, reduction of tiredness and fatigue, and normal muscle and nervous system function. EFSA Journal, 8(10), 1813.