Ordet detox förknippas ofta med kurer, juicer och fasta. Men kroppen har redan ett eget avgiftningssystem som arbetar dygnet runt. Levern, njurarna, tarmen och lungorna tar hand om och för ut ämnen som kroppen inte behöver. Med bra mat, sömn och vanor ger du systemet goda förutsättningar.
Gifter i vardagen: PFAS, mikroplaster och kemikalier
Vi utsätts dagligen för miljöföroreningar. Mikroplaster finns i mat, vatten och luft. En ofta citerad uppskattning, att vi skulle få i oss 5 gram i veckan, har visat sig vara kraftigt överskattad. Senare beräkningar landar på mikrogram, alltså en miljondel.¹ Samtidigt har forskare hittat plastpartiklar i blod hos de flesta som testats.² PFAS, de så kallade evighetskemikalierna, bryts ned mycket långsamt och EFSA har satt ett gränsvärde för hur mycket vi tål att få i oss.³
Exakt hur detta påverkar hälsan är inte klarlagt. Men det är klokt att minska exponeringen där det går: välj rent vatten, undvik onödiga kemikalier och värm inte mat i plast. Läs mer om rent kranvatten.

Vad betyder detox egentligen?
Kroppen avgiftar sig själv varje dag:
- Levern bryter ned och omvandlar ämnen i två steg, så att de kan föras ut ur kroppen.
- Njurarna filtrerar blodet och för ut restprodukter med urinen.
- Tarmen för ut det som inte tas upp, och tarmfloran är med och omvandlar en del ämnen.
- Lungorna andas ut koldioxid och flyktiga ämnen.
En hållbar detox handlar därför om att ge de här organen bra förutsättningar, inte om korta, extrema kurer.
En mild och naturlig detox
Lägg hellre till än ta bort:
- Grönsaker, frukt och fullkorn, gärna rotfrukter, fänkål och bladgrönt.
- Vatten och örtte under dagen.
- Rörelse varje dag.
- God sömn, då kroppen får tid för återhämtning.
- Mindre alkohol, som levern annars får lägga mycket arbete på.
Vilken roll har huden?
Huden är kroppens största organ och ett viktigt skydd. Svett handlar främst om att reglera temperaturen. Små mängder av vissa ämnen lämnar kroppen den vägen, men det är njurarna och levern som gör huvudjobbet.⁴
Torrborstning och bastu kan ändå vara sköna rutiner för välbefinnandet. Så gör du en torrborstning:
- Använd en borste med naturborst.
- Borsta i långa drag in mot hjärtat.
- Håll på ett par minuter före duschen.
- Avsluta med en mild olja.
Kosttillskott att känna till
När maten inte räcker hela vägen:
- Kolin bidrar till normal fettomsättning och till att bibehålla normal leverfunktion.
- Selen och vitamin E bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress.
- Zink bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress.
- NAC (N-acetylcystein) är en form av aminosyran cystein, en av byggstenarna kroppen använder för att bilda glutation.
- Glutation är ett kroppseget ämne som finns i kroppens celler, bland annat i levern.
- Fibrer från till exempel psyllium, inulin och akacia är ett komplement till fullkorn och grönsaker.
Vanliga frågor om detox
Behöver man göra en detoxkur?
Nej. Levern och njurarna avgiftar kroppen hela tiden. Det viktigaste är vardagens vanor: mat, sömn, rörelse och lite alkohol.
Hur mycket mikroplast får vi i oss?
Det är svårt att mäta. Senare forskning tyder på betydligt mindre än de 5 gram i veckan som ofta nämns.
Hjälper svettning och bastu kroppen att avgifta?
Svett för ut små mängder av vissa ämnen, men huvudjobbet görs av njurarna och levern. Bastu kan vara skönt för välbefinnandet.
Hur minskar jag min exponering för PFAS?
Välj rent dricksvatten, undvik onödiga impregnerade produkter och stekpannor med nonstickbeläggning, och variera kosten.
Referenser
- Mohamed Nor NH, Kooi M, Diepens NJ, Koelmans AA. Lifetime Accumulation of Microplastic in Children and Adults. Environ Sci Technol. 2021;55(8):5084–5096. doi.org
- Leslie HA, van Velzen MJM, Brandsma SH, et al. Discovery and quantification of plastic particle pollution in human blood. Environ Int. 2022;163:107199. doi.org
- EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain. Risk to human health related to the presence of perfluoroalkyl substances in food. EFSA J. 2020;18(9):e06223. doi.org
- Sears ME, Kerr KJ, Bray RI. Arsenic, cadmium, lead, and mercury in sweat: a systematic review. J Environ Public Health. 2012;2012:184745. doi.org







